Hej godingarna. Ni som betalt in via sms/på annat sätt till min ”bröstcancer-insamling” maila dom och berätta betalningssätt/ditt mobilnummer. Även om du betalt via banken istället för sms, maila dom så inga pengar kommer bort bara. Uppge denna sida som insamling ni skickat till.

Tycker detta är jättepinsamt, inte bara för mig men för dom. Tycker det är ganska dåligt då min samling står på noll fast jag vet att folk betalt in, att dom inte kan fixa det utan att jag ska behöva be er maila.. Men gör det så kommer pengarna rätt.

Kram o ursäkta får jag göra för deras skull. Se mailet nedan..

Oktober är här. Hjälp mig att hjälpa bröstcancerforskningen framåt.

Varje år drabbas massor av familjer av det hemska beskedet bröstcancer. Det kan vara den som såg dina första steg i livet, den som lärt dig sätta ihop bokstäver till ord, den du somnar bredvid varje kväll, den som alltid funnits där för dig, din syster, din mamma, din mormor, din bästa vän.. Vem som helst som har ett par bröst och är kvinna. Startar nu en insamling till förmån för rosa bandet.

SMS:a BESEGRA 5768 till 72988 för att skänka 50 kr till insamlingen.
Om du skriver in ditt namn efter insamlingens idnummer kommer det att synas på gåvan. Annars blir din gåva presenterad som anonym. Exempel: BESEGRA 5768 Johan Ek

Den här filmen såg jag på youtube. Ta några minuter och titta på den, lägg sedan upp den på din blogg eller på twitter. Sällan jag ”kedjepostar” saker men det här är viktigt, fint och meningsfullt.

I mitt senaste brev från barncancerfonden stod det om en dokumentär. Den dokumentären handlade om barn och unga med cancer i sverige. Tänkte först ”vilken tung dokumentär, den ska jag nog inte se” men tänkte sen om och nu har jag sett den. Alla tankar fick jag förklaringar på genom den. Hur man som förälder överlever ett besked om att den man älskar mest i världen är jättesjuk. Att det inte alls behöver vara jättedeppigt att arbeta med cancersjuka barn o unga, utan tvärtom, att det ger otroligt mycket.

I 3 fall av 4 blir den som drabbats frisk, tyvärr finns den som inte blir det. Det var en tjej som var 15/16 nånting som man fick följa. Hon var en typisk tonåring Ifrågasatte personalen, frågade raka frågor som ”kommer jag dö, när isåfall?”, tyckte veckotidningarna dom hade på sjukhuset var värdelösa. För henne såg det ut att gå bra men till slut så blev hon mycket sämre och avled. Det var egentligen det enda som var riktigt jobbigt att se, alla hennes kompisar sitta i kyrkan och gråta. Sånt ska inte hända.

En kille som var i tonåren berättade att när han mådde som värst ville han bara ta ett lakan på sjukhuset och hänga sig från taket, han orkade inte mer. Den killen blev frisk till slut och återgick till sitt normala tonårsliv med kompisar o fester. Skönt att se. Annars var det underbart att se små barn bli friska o få tillbaka sitt liv och sin trygghet igen.

Se dokumentären (kan ses t.om 27/9-11), bli sedan månadsgivare eller starta en egen insamling på t.ex din blogg.