Hej godingarna! Gick förbi hallspegeln imorse och tänkte att det fan är bra häftigt hur kroppen fungerar! Jag har ändå fött mitt andra barn för 13 dagar sen, hade en REJÄL kula om ni minns o nu börjar den försvinna helt. Utan att jag ens behövt träna magen nånting, kroppen är bra cool som sköter sånt själv. Sen ligger jag fortfarande 4 kg plus, men dom har jag inge brådis med att få bort, dom kanske försvinner av sig själv. Så länge jag inte känner mig pluffsig eller så så spelar siffran på vågen mindre roll Sen känner jag ju att musklerna har en liten bit tillbaka inåt också, det tar väl sin lilla tid. Förväntar mig ännu bättre resultat längre frm då det bara gått 13 dagar än så länge. Kroppen tar en liten tid på sig att reparera.

Första barnet kan jag köpa att kroppen återhämtar sig själv ganska lätt, då har musklerna bara varit uttöjda en gång och skinnet med. Men andra barnet, väntade mig inte alls så här bra resultat av sig själv. Trodde lätt att jag denna gång skulle få en ”pizzadeg” som hängde nere vid knäna och skvalpade. Känns jävligt skönt att det inte blev så.

Nån annan som var/är lite fåfäng som jag och oroade sig för hur kroppen skulle/ska se ut efter graviditeten?

Barnet

Barnet förbereder sig nu för att födas. De flesta av alla barn som föds i Sverige kommer ut mellan vecka 37+0 och 41+6. Ungefär sex procent föds före fullgågna 37 graviditetsveckor. Det råder oklarheter om vad som sätter igång förlossningen, men en forskning säger att det är barnet som bestämmer när det vill komma ut. Man anser då att graviditetslängden finns i ditt barns arvsanlag. Det anlaget har alltså bestämts efter vad som är normal graviditetslängd i din och din partners familj. Att barnet vuxit till en viss storlek samt om föregående fosterdel är fixerad eller inte har ingen direkt betydelse för när förlossningen sätts igång, men moderkakans livslängd spelar in. Vikt 3 200 gram.
Mamman.

Vissa kvinnor ökar i vikt under hela graviditeten, andra stannar av mot slutet. Båda sätten är helt normalt. Däremot ska du vid plötslig viktökning eller viktnedgång kontakta din barnmorska. Nu kan det vara svårt att hitta kläder som räcker till. Klä dig bekvämt. Bylsiga, luftiga tröjor och byxor är helt rätt. Du har nog att fundera över och behöver inte öka bekymren genom att klä dig obekvämt. En del gravida kan uppleva en ilande känsla när barnets huvud stöter emot musklerna i bäckenbotten. En del kvinnor drabbas av besvär med diarré i slutet av graviditeten. Det beror troligtvis på en ökning av hormonet prostaglandin som har till uppgift att tömma tarmen inför förlossning. Den allra sista tiden brukar de blivande föräldrarna ägna tid åt att ”boa”. Städa, pyssla, gå igenom lådor och garderober. Samtidigt som detta är ett förberedelsearbete blir det också en bearbetning av det förgångna.

Jag.

Mår som bekant som en påse skridskor. Kan inte fatta att det börjar närma sig såpass mycket nu. Det känns fortfarande overkligt om jag ska vara ärlig. Jag, mamma igen? Väldigt märklig tanke Att vi ska ha en till liten skrutt här hemma men denna skrutt kommer vara helt beroende av mig, inte ens kunna hålla flaskan själv. Har verkligen glömt hur det är att ha bebis när man har en så duktig treåring hemma. Funderar mycket på om det kommer bli jobbigare eller lättare med andra bebisen. Jag menar, man är van att gå upp tidiga mornar, anpassa sig efter någon annan, är van vid skrik, trots osv. Min mamma påstår att andra barnet är lättare på sitt sätt för att man är inkörd i att vara mamma. Får väl lita på henne Jag målar upp skräckbilder av hur jag kommer stå med två skrikande barn mitt inatten och svimma av trötthet haha.. Drama-mama, that’s me. Tänker mycket på vem hon kommer vara lik, tar nästan förgivet att hon kommer vara lik baby o inte mig. Har fått för mig att döttrar oftare blir lik pappan, vet inte varför. Sen har jag börjat tänka helt annorlunda om förlossningen än jag gjorde förut. Tänker att det gick så bra förra gången så varför skulle jag ha sån tur även denna gång? Känns som jag blir lite skrockig av mig nästan. Meeeen, det är inget jag kan påverka eller veta nu så, får ta det som det kommer. Tappat tron på att det kommer gå o göra en hinnsvepning på mig imorn då jag senast inte var mer än ett finger öppen i nedre livmodermunnen o den innersta var stängd. Vad jag förstått när jag läst så måste den inre vara öppen också. Med en STOR portion tur så har det hänt nåt den här veckan på den fronten, men som sagt, lika bra o ställa mig in på att det inte går. Nu håller vi alla tummarna att hon kan tänka sig att flytta från sin fina enrummare, typ inatt gärna Inte skrivit ut förlossningsbrevet än, tror jag skiter it, freestylar när det väl gäller o tar det som jag känner för, eller så tar jag inget alls o provar att föda utan bedövning denna gång.

Barnet.

Barnet ökar fortfarande i vikt, men växer inte så mycket på längden längre. Barnet är fullt medvetet. Det lagrar näring i sina organ för att klara eventuella påfrestningar vid förlossningen. Barnet tränar sina lungor genom att dra in och trycka ut fostervatten i dem. Ändå är lungorna de sista av barnets organ som mognar. Nu ligger de flesta startklara med huvudet nedåt. Om inte, brukar man försöka vända det. Vikt 3 kg.

Mamman.

Det kan vara dags när som helst nu, men ta det lugnt. Många går längre än 40 veckor, särskilt förstföderskor. Att föda mellan vecka 37+0 och fram till vecka 41+6 anses normalt. Ditt fundusmått har planat av nu och växer inte lika snabbt. Många barn sjunker djupare ner i bäckenet nu. Det är vanligare om du fött barn tidigare. Brösten producerar redan råmjölk. Bäckenet är utvidgat. Den allra sista tiden kan gravida kvinnor få svårt att sova. Kanske kan man se det som en förberedelse inför alla vakna nätter som väntar tillsammans med babyn

Jag.

Skriver ju om mina krämpor dagligen ändå så ni vet väl om dom vid det här laget Har mycket känningar ”neråt”, ständiga sammandragningar och kramp i ljumskarna. Det känns helt enkelt som hon vill ut men inte är heeeelt mogen än. Finns inte mycket plats nu för min big-baby-girl. det känns. Känns som magen blivit mindre, tror det är för att jag misstänker att hon fixerat sig nu, ska se imorn hos BM om jag har rätt. Hon stretar och trycker, rullar.. kan inte sparka längre helt enkelt. När jag slappnar av i magen känns det som hon ligger som en liten igelkott ihoprullad längst ner i magen och det är helt tomt uppe vid revbenen, creepy känsla att det bara är musklerna som håller henne uppe liksom. Nu börjar pigmentranden på magen klättra uppåt bröna men mycket svagare. Fick en sån hela vägen med Apis med så jag är inte förvånad Tog mig nästan ett år att få bort den förra gången. Minns att jag ringde en laserklinik 1 vecka efter förlossning (HAHA!) o hörde om dom kunde lasra bort den. Jaja, nog om det. Nu tycker jag hon kan börja göra sig klar för nedfärd. Känns samtidigt skitläskigt att det kan knäppa igång när som även fast jag tror hon kommer vid BF ungefär.

Bebbo.

Om du väntar ditt första barn ligger det troligtvis i rätt position nu, uppochned. Tycker du att bebisen rör sig något annorlunda mot de första rörelserna? Det kan bero på att det är trångt därinne, men är du minsta orolig prata med din barnmorska. Nu ökar fostervattnets mängd inte mer utan det minskar snarare eftersom din kropp absorberar en del av det. Hjärnan är färdigväxt. En del psykologer säger att barnet redan nu är medveten om sitt ”jag” eftersom det kan svara på saker med till exempel sparkar.
Vikt: 2 800 gram, 48 cm.

Mamman.

Din livmoder är 32-35 centimeter. Din mage kan börja sjunka ner lite och det blir lättare att andas, men det kan fortfarande vara svårt att hitta en bekväm sovställning. Många gravida upplever att de behöver kissa ännu oftare än tidigare. Det beror på att livmodern trycker på urinblåsan. Nu kanske din vikt stannar till förlossningen. Kolostrum eller råmjölk kan läcka ur dina bröst fast bebisen ännu inte är född. Glöm inte att börja ladda med kolhydrater. Pasta är bra mat inför förlossningen.

Jag.

Oh shit, snart är det dax. Var har all tid tagit vägen undrar jag? Orken räcker inte till speciellt långt nu, känner bara efter promenaden igår så har jag ont nere i hela bäckenet, kunde knappt gå till köket igår kväll. Senast jag var hos barnmorskan låg jag på +12 kg. Har ingen våg hemma men väger väl kanske samma nu. Känner mig fortfarande inte mer svullen än annars under denna gravidiet. Magen är tung. Det är ganska okej att sova, utom alla kisspauser. Vant mig vid att ligga på en sida och sova, lägger ett täcke mellan knäna och försöker på så sätt vila bäckenet lite. Nu när folk runt mig börjar föda barn så längtar jag ännu mer men är samtidigt inte alls beredd om det skulle sätta igång nu känns det som. Kommer jag nånsin vara beredd undrar jag? Äh, låt det komma.

{ Magen i förra graviditeten samma vecka }

Ja, seriously granny panties, men det får jag bjuda på just nu

Bebbo.

Nu är barnet ungefär 45 centimeter långt (shit, bara 4 cm kortare än Apis när hon föddes). Du har säkert känt av att barnet hickar ibland (hela tiden!). Det sväljer fostervatten, kissar och tränar därmed matsmältningen. Barnet har hittills varit ganska skrynkligt men nu börjar huden räta ut sig. Navelsträngen är generellt cirka 50 centimeter lång och tjock som en tumme. Vikt 2 600 gram.

Mamman.

Ditt totala fundusmått är nu ungefär 31-35 centimeter. Du kan ha ökat mellan cirka elva till tretton kilo. Så här långt in i graviditeten brukar ledbanden och musklerna i korsryggen mjukas upp. Detta kan göra att du får ont i ryggen. Om värken är besvärande bör du prata med din barnmorska. Många känner sig lättirriterade nu. Bebisen trycker på överallt. Det är svårt att andas, sitta, stå och sova. Prata mycket med din partner så han eller hon förstår vad du går igenom (ja, jag tjötar ju på honom hela tiden så det garanterat inget han missat, haha..). Nu står magen som högst för att snart sjunka ned lite. Då blir det lite lättare att andas igen. Det är lätt att bara fokusera på förlossningen, men börja också att läsa på lite om amning och livet efter förlossningen.

Jag.

Jag kan säga att just nu går det så snabbt att jag nästan glömmer ibland att hon faktiskt ska ut snart Känns som jag bara går runt och ska vänja mig vid att vara size badboll föralltid, inte att det faktiskt ska komma en liten bebis snart. Förra graviditeten hade man tid på ett annat sätt att BARA fokusera på bebisen som skulle komma, nu är det liksom 1500000 andra saker samtidigt. Tänker varje natt då jag går upp på toa ”hur ska jag orka med en förlossning denna gång?”. Oftast sätter förlossningar igång just på natten och så jävla trött som jag är då, geeez, dom skulle få dra ut henne Jaja, får väl lita på att adrenalinet rinner till när det väl är dax, annars kommer jag sova även denna förlossning Förlossningen känner jag att jag ”släppt” lite nu. Tänker inte oroa mig för hur stor eller om hon ens är så mycket större än Apis, det pekar ju på att dom ungefär blir samma storlek. Kan inte göra så mycket åt det ändå, allt går som det går. Har fortfarande sammandragningarna, foglossningen och höftont. Däremot har jag lättare att andas än i samma vecka med Apis. Tror det beror på att bebisen sjönk ner tidigare denna graviditet (hon har legat neråt sedan vecka 23) än förra för det redan är lite bredare i bäckenet sen förra gången. Halsbränna är jag väldigt skonad ifrån, det är skönt faktiskt att slippa. Nu väntar jag bara på att samla på mig lite vatten sista veckorna. Samlade på mig lite sista månaden förra graviditeten, men absolut inte så jag inte fick på mig skor osv